Svart stig av Åsa Larsson
MP3-böcker är mitt senaste påhitt! Det gör att jag har en bok i öronen som jag bara lyssnar på när jag går mina dagliga promenader i höstsolen. Och så ser jag till att ha en annan bok att läsa inomhus.
Idag har jag avslutat "Svart stig" av Åsa Larsson. Den utspelar sig, som vanligt i Åsa Larssons böcker, i Lappland. Där hittas liket av en kvinna, Inna Wattrang, en av nyckelpersonerna i Kallis Mining, ett gruvbolag med verksamhet både i Sverige och utomlands. De bägge poliserna Anna-Maria Mella och Sven-Erik Stålnacke vid polisen i Kiruna utreder och snart får de även hjälp av Rebecka Martinsson (känd från Larssons tidigare böcker). På SvD kultursidor står att läsa att "intrigen drivs av kapitalism, globalisering och moral", vilket jag tycker är en mycket bra sammafattning.
Storyn i sig är egentligen inte så komplicerad (med facit i hand vill säga). Men Larsson är skicklig på att berätta flera historier parallellt och i slutet av boken blev jag vid ett fall så överraskad att jag gapade stort. (Kom dock på mig eftersom jag som sagt befann mig utonhus bland folk! =) ) Och som vanligt skildrar Larsson den lappländska naturen på ett fenomenalt sätt med snögnistrande skoterspår och knarrande snö. Intressant också att Martinsson får inta en något mer sekundär roll till skillnad från i Larssons tidgare böcker. Ingen bok jag kommer att minnas någon längre tid, men ett sant nöje att strosa runt med i öronen.
Idag har jag avslutat "Svart stig" av Åsa Larsson. Den utspelar sig, som vanligt i Åsa Larssons böcker, i Lappland. Där hittas liket av en kvinna, Inna Wattrang, en av nyckelpersonerna i Kallis Mining, ett gruvbolag med verksamhet både i Sverige och utomlands. De bägge poliserna Anna-Maria Mella och Sven-Erik Stålnacke vid polisen i Kiruna utreder och snart får de även hjälp av Rebecka Martinsson (känd från Larssons tidigare böcker). På SvD kultursidor står att läsa att "intrigen drivs av kapitalism, globalisering och moral", vilket jag tycker är en mycket bra sammafattning.
Storyn i sig är egentligen inte så komplicerad (med facit i hand vill säga). Men Larsson är skicklig på att berätta flera historier parallellt och i slutet av boken blev jag vid ett fall så överraskad att jag gapade stort. (Kom dock på mig eftersom jag som sagt befann mig utonhus bland folk! =) ) Och som vanligt skildrar Larsson den lappländska naturen på ett fenomenalt sätt med snögnistrande skoterspår och knarrande snö. Intressant också att Martinsson får inta en något mer sekundär roll till skillnad från i Larssons tidgare böcker. Ingen bok jag kommer att minnas någon längre tid, men ett sant nöje att strosa runt med i öronen.
Kommentarer
Postat av: Gunvor
Hej Ingela! Vilken trevlig blogg! Jag är alltid på jakt efter en god bok, trots att jag har högar av böcker som jag köpt för att jag vill läsa dom. Men det är alltid bra att ha några "godingar" på lut!
Kram
Trackback
