Fly för livet av Helena von Zweigbergk
Hjärnan är seg. Förklaringen är enkel. Den får helt enkelt inte tillräckligt med energi. Men jag har mina skäl och syftet är gott.
Varför väljer man vissa böcker vid vissa tidpunkter i sitt liv? Och hur i hela fridens dagar lyckades jag få med mig TVÅ av de absolut sämsta böcker jag läst i hela mitt trettiosjuåriga liv på en skön solsemester?
"Fly för livet" av Helena von Zweigbergk är den andra av de två. Tre hårt kriminella män tar sig ut från fängelset och med sig, som gisslan, tar de Ingrid, fängelseprästen. Hemma finns maken Anders och ettåriga Kerstin, medan Ingrid får vara med om den mer omskakande upplevelsen efter den andra.
Ja men suck! Här har jag nu frångått min princip och inte valt att läsa böckerna om Ingrid i kronologisk ordning. Varför? Jag har läst i flera bokbloggar att den här var den bästa av dem. Jag vågar inte ens tänka på hur dåliga de andra är. Än mindre kommer jag att läsa dem.
Berättelsen känns helt enkelt inte trovärdig. Den är bitvis seg som kola, och jag har svårt att känna sympati med Ingrid. Jag suckade och stönade och valde att lämna kvar boken på hotellet. Hoppas att ingen läser den.
