Färden genom mangroven av Maryse Condé

Jag har en idé sedan många år tillbaka att jag ska läsa klart alla böcker jag börjar läsa. För även om den inte är intressant och fängslande just nu kan den ju vara det på nästa sida. Eller kanske i nästa kapitel. Eller kanske inte. Och ibland blir det en kamp som är mödan värd. Och ibland inte.

"Färden genom Mangroven" blev en bok att kämpa sig igenom. Inte minst för att första meningen var på 117 ord om jag minns rätt. Ja, jag höll på att ge upp redan då, men då hade jag ju redan börjat läsa i den! (Ja, jag vet att det är ett dumt påhitt!)

Boken handlar i allafall om Francis Sancher en utböling som en dag finns död i leran i den lilla by han är bosatt. i. Och under likvakan efter Sancher berättar var och en av byns invånare sin livshistoria och om sin relation till den döde mannen.

Boken är inte dålig och när den är slut ångrar jag inte att jag läste den. Men jag har svårt att hålla isär alla namn och rör till det mer än nödvändigt ibland. Språket är poetiskt, men tyvärr har jag alldeles för mycket att tänka på för att jag ska kunna njuta av det. Ingen större läsupplevelse för mig personligen, men kanske för dig?

image49

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0