litteraturum

"Fågelbovägen 32" av Sara Kadefors handlar om Karin. Karin som arbetar som gynekolog på dagarna och som volontär på en mottagning för papperslösa invandrare på fritiden. När hon i ett spontant försök att få Katerina, en ung utsatt kvinna, att lämna den familj där hon arbetar illegalt får det ödesdigra konsekvenser. Helt plötsligt har hon anställt Katerina som hemhjälp i sin egen familj vilket medför att hon kommer obehagligt nära Karins man och barn. Och strider det inte mot vad Karin egentligen står för?

Intressant och tankeväckande historia. Genomtänkt moraliskt dilemma av Kadefors som ger läsaren något att fundera och reflektera över. Något upprepande mellan varven, men trots det läsvärd. En bra bok att cirkla om.

Recensionsexemplar från Piratförlaget. Litteraturum tackar för ett gott samarbete! Recensionsdatum 9 sept 2009.

Katerina Janouch bok "Systerskap" är den andra boken om barnmorskan Cecilia Lund och hennes familj. (Den första heter "Bedragen" och om den kan du läsa här.)

Cecilia och Johan har efter makens otrohet bestämt sig för att separera och sälja huset. Plötsligt är Cecilia varannan-vecka-mamma, men singellivet känns ovant och svårt. Därför är det skönt för Cecilia att ha jobbet på förlossningen där dramatiken aldrig är långt borta. Riktigt kritiskt blir det då en nyfödd baby plötsligt försvinner från förlossningen.

I de centrala delarna av staden har dessutom flera övergrepp på unga flickor begåtts som dessutom filmats och lagts ut till beskådande på nätet. Detta medför naturligtvis en massa rykten och skvaller och får konsekvenser ingen väntat sig. Bland annat ställs begreppet systerskap på sin spets.

Nja, jag var inte så imponerad av "Bedragen" och jag är inte så imponerad av "Systerskap" heller. Det är lättläst och lättsmält, men inte något man minns. Jag har svårt för den dramatiska vändningen då babyn försvinner från förlossningen. Helt onödigt enligt min uppfattning. Boken blir varken bättre eller mer spännande av det utan gör bara att historien spretar. (Jag minns att det fanns en liknanade dramatisk händelse i "Bedragen" också.) Cecilia Lunds ältande är väl i och för sig förståeligt, men inte desto mindre tröttsamt för läsaren. När hon dessutom lägger ut frågan på sin blogg huruvida hon ska ta tillbaka John eller inte är måttet rågat för min del.

Recensionsexemplar från Piratförlaget. Litteraturum tackar för ett gott samarbete! Recensionsdatum 26 aug 2009.

Utgivningen av Sara Kadefors "Borta bäst" inföll i samband med vår semesterresa därav den något sena recensionen från min sida.

Sylvia bor i sin bil intill ett IKEA-varuhus, dricker gratiskaffe i varuhusets restaurant och äter av den mat andra varuhusgäster lämnat. Ibland tar hon sig en välförtjänt tupplur på sängavdelningen och sin personliga hygien sköter hon på en av varuhusets toaletter. Gärna tidigt på morgonen då de fortfarande är rena och fräscha. Hon väcker inte någon större uppmärksamhet denna kvinna, men varför har hon hamnat här? Vilket är misstaget hon begick som ledde till att hon förlorade allt och hamnade i den här situationen?

Baksidestexten på boken är fantastiskt lockande och intressant och jag kastade mig in i boken med liv och lust. Inledningen känns lovande och Kadefors bygger upp mina förväntningar på ett skickligt sätt. Men dessvärre lyckas hon inte ända fram. Plötsligt tycker jag att det som sker med historien är orealistiskt och fiktionartat och jag har svårt att ta den till mig. När så orsaken till Sylvias förlust uppdagas är det närmast pliktskyldigast som jag läser boken färdigt. Den på baksidan av boken utlovade humorn går mig helt förbi och läsupplevelsen är närmast en "jaha-upplevelse".   

Recensionsexemplar från Ordfront. Litteraturum tackar för ett gott samarbete! Recensionsdatum 25 aug 2009.

Marie lämnar sin man och sina två barn på gårdsplanen och flyr till huset hon ärvt av sin mormor. Hon är bara tvungen att lämna barnskrik och ständiga konflikter  bakom sig för en stund. Hon måste kunna andas. Hon måste få ta en paus. Men när började det? Och hur kunde det bli så här? Det är ständigt återkommande frågor Marie ställer sig. Men finner hon svaren?

Hon får också av en slump sällskap i huset av Jennie, den obekymrade brittiskan, som sätter fart på Maries känsloliv på mer än ett sätt. Och som grädde på moset dyker också Maries självupptagna och manipulerande mamma upp och virvlar upp en massa gamla ovälkomna minnen från Maries barndom.

"I en familj finns inga fiender" av Viktoria Myrén är en svart historia om kärnfamiljens vedermödor och en mor som till slut ger upp. (Eller har hon egentligen något val? Vad skulle ha hänt om hon stannat kvar?)

Boken är välskriven, men den når mig aldrig på djupet. Den berör mig inte på riktigt. Men varför inte då?

Bitvis tycker jag att boken bara är ett ältande, och jag har svårt för att huvudkaraktären aldrig tittar framåt utan ständigt blickar bakåt, mot det förflutna. Vore inte det naturligaste att söka hitta lösningar för framtiden? (Åtminstone efter att ha blickat bakåt tillräckligt länge.)
 
Jag har också svårt att förstå relationen som uppstår mellan Marie och Jennie. Den känns inte som en naturlig del av boken utan konstruerad på något sätt. Och varför behöver Jennie vara så opålitlig? (Sökandet efter moderns "bortttappade" guldörhängen känns helt irrelevant och gör att historien tappar fart.)
 
Och så är det Maries komplicerade relation till sin mamma. Om hon fram till nu betett sig som en viljelös nickedocka i hennes närhet, är det väl nu det är dags att sätta ner foten ordentligt. Vad har hon att förlora på det? En rejäl urladdning hade varit befriande för såväl Marie, som för läsaren av boken.

Nåväl. Boken är trots allt modigt skriven på flera plan och Myrén får godkänt för sin debutroman, dock med ett litet rött minus i kanten. Trots det ser jag med intresse framemot nästa bok. För här finns, som de säger i idrottssammanhang, utvecklingspotetial. 

Jakob Lundwall får på sin trettioårsdag beskedet att hans mamma Christina avlidit. Förvisso hade de ingen vidare kontakt på slutet, men vem hade Jakob det med? Sakteliga har han under årens lopp dragit sig undan såväl släkt som vänner. Dessutom råder det oklara omständigheter kring moderns död och Jacob blir tvungen att ta kontakt med omvärlden igen för att söka sannigar och svar på frågor han länge burit på.

Detta är upptakten till Mikael Fants bok "Grundläggande genetik".  En välskriven och kristallklar debut som innehåller allt en bra roman ska innehålla. Trots det blir det inte klyschigt vilket också kunde ha blivit fallet. En och annan tvärvändning gör också historien, vilket gör att det aldrig blir tråkigt. Fant driver skickligt boken framåt med fast precision och målmedvetenhet. Någonting i boken får mig att känna likheter till Erlend  Loes sätt att skriva, men det torde inte vara en komplimang från min sida sett. Loe tillhör inte mina favoriter, men det gör Fant redan efter debutromanen.

Sommar och sol i allra högsta grad och det kan tänkas märkligt att jag är blek som en albyl där jag ligger under filten. Men jag har mina skäl. Så fort jag är på benen igen ska jag köpa nya shorts och lapa sol hela dagarna. Så det så.

Men trots att jag inte kan ta del av det vackra vädret utomhus läser jag böcker. Både med ögonen och öronen. Och så har jag kämpat med att blogga också, för det hade jag lovat för att få vara med i Sommarpåse Lyx.

"Dubbla slag" av Malin Persson Giolito är en trivsam bok att läsa så här i sommartid. Den handlar om Hanna, som taigit sig genom skolor och universitet med toppbetyg och som fick toppjobbet på en advokatbyra som på en räkmacka. Men vad hände efter att hon blev mamma? Första gången? Andra gången? Med ett tredje barn i magen är plötsligt Hanna helt bortrationaliserad, stationerad till en liten skrubb med allt mindre viktiga arbetsuppgifter att utföra. Hon ska ju ändå snart "vara ledig"...

En viktig bok om kvinnors och mäns villkor på arbetsmarknaden, och i detta fall på en advokatbyrå. Lätt- och snabbläst. En godkänd debut av Persson Giolito, men det är något med språket som jag hänger upp mig på. Jag tycker att det haltar mellan varven. Men jag hoppas trots det få läsa fler böcker av författaren, för romaner som tar upp jämställdhetsproblematiken behövs mer än någonsin i samhällsdebatten.  

"Dårens dotter" av Mian Lodalen handlar om Connie, sju år, som växer upp hos sin moster och morbror i Jönköping. Connies mamma är död och hennes pappa dyker bara upp när det passar honom. När Connie börjar skolan blir det tydligt att hon inte är som andra barn. Hon har svårt att vara tyst, men det händer också att hon somnar under lektionerna. När hon inte drömmer att hennes mamma kommer tillbaka för att hämta henne.

Connie älskar sin pappa villkorslöst fastän han inte är som andra pappor. Han byter flickvänner oftare än kalsonger, han har suttit i fängelse och dessutom pratar han tattarspråket romani. Han gillar snabba bilar och han är inte rädd för att sticka ut hakan oavsett om det handlar om att dela ut gratis kondomer vid  väckelsemöten eller sälja väskor med fejkade kulhål i. Och Connie förlåter honom alltid även om han inte ens dyker upp på julafton som han faktiskt lovat att göra.

En välskriven och fin bok om en flickas villkorslösa kärlek till sin far. Men även en bok om vänskap två barn emellan. Boken är lättläst och en riktig bladvändare. Personporträtten är så välgjorda och i boken finns ett driv som gör att man vill framåt. Högsta betyg till Lodalen och har du inte läst den. Gör det i sommar!  

Vad hände med bloggande kan man fråga? Samma kväll jag skrev föregående inlägg bestämde jag mig för att resa till USA. Nästa torsdag. Jag har således fullt upp med att planera min förestående resa. Tänk vad man hinner läsa på 24 timmar! För det är vad resan tar, tur och retur.

Idag är dagen D. Idag kommer Lina Forss bok "Agnes hjärta Edward" ut i handeln. Agnes är gift med Ragnar och tillsammans har de två barn, Noah och Kim. De bor vackert på Djurgården och lever ett ekonomiskt välordnat liv. Hon arbetar som författare och har rönt stora framgångar med sina böcker. När Edward, som är konstnär, gör entré i Agnes liv (eller är det Agnes som gör entré i Edwards liv?) förändras allt. Agnes och Edward faller handlöst för varandra! Agnes är en komplex personlighet som bitvis balanserar på gränsen till att vara riktigt tokig. Men Edward älskar Agnes för precis den hon är.
 
Forss har skrivit en fantastiskt vacker kärlekshistoria i poetiska ordalag. Boken bör läsas sakta och med eftertanke. (Jag som vanligtvis är en "snabbläsare", valde att bara läsa 10 sidor åt gången för att inte tappa bort just språket.) Gestaltningen är proffsig såvida den är önskvärd. (Har Barbiebarnen några ansikten månne?) En bok som andas tro på den stora kärleken, och att den ska behandlas med respekt.  En av de största läsupplevelserna på mycket länge. Läs och njut - du lyckliga som har den oläst! För "Agnes hjärta Edward" blir Lina Forss stora genombrott!

I första omgången av Pocket och Prassel fick jag den här boken i ett av mina paket. "Röda vita rosen" av Mariette Glodeck handlar om åtta vänner i åldern tjugofem-trettio, som tillsammans beger sig ut till skärgården för att fira midsommar. Och för att göra det lätt för mig i presentationen av dessa åtta vänner har jag valt att hämta följande text från Bokus hemsida.

Här finns Frida, som varit kär i Måns sedan tonåren, och här finns Milla, som var tillsammans med Måns, men som nu är tillsammans med hans barndomsvän Jens. Måns själv är givetvis också med, självsäker och snygg, liksom Jens, den ständige skuggan. Här finns också Carl, som fortfarande inte vågat berätta för Frida att han är bög, trots att alla andra vet. Och så har vi Teddy, bajskungens son, Pepsi, som har en titanskruv i foten, och Tove, som är så smal att hon knappt syns. Mitt i natten, fulla och rastlösa, får de för sig att leka Röda Vita Rosen. En lek som snart blir allvarligare än vad de tänkt. De ser på varandra på ett helt nytt sätt och obehagliga sanningar avslöjas.

Lättläst relationsdrama med doft av sommar, sol och hav. Välskrivet och vackert språk. En berättelse som andas både lek och allvar och som tål att tänkas på. Och för mig som gillar interaktionen mellan människor och gruppdynamik får mitt lystmäte.

Tredje dagen på nya året, och jag tycker att jag skött bloggandet riktigt bra om jag får säga det själv. Jag har också läst ut årets första bok och funderar nu som bäst på vilken den andra ska bli. Men först ska jag försöka blogga färdigt om böckerna jag läste 2007. Och än är det några kvar.

"Du ska vara spännande och varm" av Anna Bengtsson handlar om att dejta på nätet. Här får vi följa "Fruensamhemma" när hon möter sina potentiella stora kärlekar. Men hur beskriver man sig själv från sin bästa sida? Och vem döljer sig bakom de intressanta nicknamnen och hur bra stämmer deras beskrivning av sig själva överens med verkligheten? 

Nja, jag var inte så imponerad. Lättläst, men knappt underhållande för stunden. Temat är intressant, men på något sätt når Bengtsson inte ända fram. Klyschorna är för många och nyanserna för små. (Eller är det för att jag känner att jag måste försvara nätdejtingen av rent personliga skäl?) 

"Mannen under trappan" av Marie Hermanson handlar om Fredrik, som har ett bra jobb som näringslivssekreterare i kommunen, Han är gift med Paula, framgångsrik konstnär, och tillsammans har de två fina barn. När de också hittar sitt drömhus med inbyggd glasveranda och stor balkong är lyckan gjord! Men snart störs idyllen av en liten man som säger sig bo under trappan i deras hus. Han säger sig heta Kwådd och trots ihärdiga avhysningsförsök från Fredriks sida, vägrar Kwådd att flytta...

Hermanson är mästarinna på spännande och suggestiva berättelser. Och jag vågar säga att bland de jag läst, är detta en av de bästa. Hermanson bygger upp spänningen på ett sätt att jag under läsningens gång får ont i magen. Språket behärskar Hermanson väl och har du inte läst Hermanson, är det dags nu.

Jag laddar inför mitt eget skrivande med att blogga om ännu några böcker jag läst under 2008. Huvudet känns trögt idag. Kanske en promenad i kylan under solen skulle kunna få mig på banan igen?

"Bedragen" av Katerina Janouch är den första boken i en romanserie om barnmorskan Cecilia Lund. Hon lever ett vardagligt liv tillsammans med maken John och de fyra barnen, när det plötsligt en dag står en ung man på trappan och hävdar att John är hans far. Detta är upprinnelsen till att familjen så sakteliga splittras och att relationen mellan Cecilia och John får allt djupare sprickor.

Lättläst och lättsmält, men tidvis lite seg. Berättelsen känns inte helt trovärdig, vilket tråkar ut mig mellan varven. Ändå kan jag inte låta bli att undra hur nästa bok kommer att vara. Och än mindre kommer jag att kunna låta bli att läsa den. Det finns också små detaljer i boken som jag retar mig på. Och varför ska alltid barnmorskeyrket romantiseras så? Däremot tycker jag att omslaget är ett av de allra snyggaste jag sett på länge. Och jag har anledning att tro att de nästkommande böckerna kommer att vara lika snygga!  

Frågan är om inte denna bok var den största läsupplevelsen under 2008. Låt mig presentera "Busters öron" av Maria Ernestam! Och lyckliga du om du inte läst den redan!

Boken handlar om Eva, som ömt vårdat sina rosor i sin trädgård i alla år. När hon fyller 56 år får hon en dagbok i födelsedagspresent av sitt ena barnbarn och i den börjar hon skriva om det liv hon levt. Ett liv som tar sin utgångspunkt i ett beslut hon fattat redan som 7-åring. Eva skriver om uppväxten tillsammans med en självcentrerad och komplicerad mamma, som kommer att påverka henne för alltid, och om den stora kärleken hon fann och förlorade...

Ett relationsdrama när det är som bäst! Ernestam har en förmåga att finna subtila formuleringar som får dramatiska konsekvenser och jag är full av häpnad över de vändningar boken tar. Ernestam är en mästare både med språket och  berättelsen är underfundig. Jag valde att lyssna på boken med uppläsning av Eva Röse, som även hon får högsta betyg för sin uppsats. Läs, läs, läs! En bok som för övrigt lämpar sig väl för en bokcirkel att läsa och diskutera.

Man skulle kunna tro att jag dött...Det har jag också. I allafall litegranna. Hösten återfinns inte på min tio-i-topplista! OCH det spelar ingen roll om ni börjar argumentera med lövens skiftande färger i guld och rött, mustiga grytor och fylliga rödviner, äppelkakor med hemlagad vaniljsås eller tända stearinljus och att kura skymning under en varm filt. Hösten är, och förblir, tiden då mitt liv går i moll.

Nåväl. I eftermiddag åker vi till Göteborg och det tilldragande spektaklet kallat Bokmässan. DET ska bli kul, missförstå mig inte. Men jag hade i min fantasi bara trott att det var jag som skulle dit....Lovar att försöka ta bilder och skriva ett litet reserepotage när jag är hemmavid igen. (Men snälla ha tålamod! Nästa vecka innebär nya resor och innan dess lär jag inte hinna.)

Om jag läser något då? Jodå, men just nu återfinns jag allt som oftast bland papper och foton vid scrapbooking-bordets kreativa sida.

"Picasso valde också Kristinehamn" är en debutroman skriven av Marcus Grahn. Det är en lågmäld historia om Emanuel Götstedt som tappar bort sin fru Louise Born efter en "apelsinincident" på ett tåg. Det är upptakten till en historia som tar oss med genom de värmländska skogarna på jakt efter såväl Louise Born som Emanel Götstedt själv. Resan är också jakten på ett lugnt och skönt liv på en anspråklös plats. Typ Kristinehamn.

Jag läser ganska fort och den här boken bör inte läsas fort. Läsaren bör ha tid till eftertanke, och i ärlighetens namn tror jag att jag missade det. Det är ingen omvälvande historia, men den är fin på sitt enkla sätt och jag gillar den. Kanske för att den är så realistisk och okonstlad. Och speciellt intressant blir det ju när en relationsroman är skriven av en ung man. Eller hur? 

I mitt första paket från min hemlige bokvän i "Pocket och Prassel" fick jag, som jag tidigare skrivit, "Ut ur skuggan" av Jessica Kolterjahn. Den fick ju som sagt följa med som reselektyr till Prag under midsommarhelgen. Och nu äntligen har tiden infunnit sig till att blogga om den!

Boken handlar om Agnes, som föds in i en rik överklassfamilj och växer upp under 20- och 30-talet. Hemmet är kärlekslöst och kyligt och hennes morfar, som är stum, är den ende som faktiskt bryr sig om Agnes. Han upptäcker att Agnes inte har någon talang för att spela piano, utan ger hennes istället en kamera och lär henne att fotografera. Agnes möter också Claire, och blir hopplöst förälskad, och de bägge inleder en relation. Det upptäcker dock Agnes far och i och med det tar också relationen slut. Agnes gifter sig så småningom med den begåvade författaren Victor och till en början är äktenskapet lyckligt. Men Agnes kan inte glömma Claire...

Jag skulle aldrig ha valt boken själv, eftersom jag inte är så intresserad av historiska romaner. Men boken är bra och jag är glad att jag fått möjlighet att läsa den. En lågmäld, men färgstark historia. En välskriven bok med bitvis väl valda formuleringar vilka intresserar mig. En intressant historia skriven av en debutant, vilken jag hoppas få läsa mer av!

"Vi i villa" av Hans Koppel handlar om Anders som bor i ett villaområde tillsammans med fru och barn. Han spelar innebandy med de andra grannmännen och han har en älskarinna. I området jämför man ständigt och jämt vem som har den finaste bilen och det nyaste köket. Allt borde med andra ord vara som vanligt, men under Anders välstädade yttre börjar saker och ting hända.

En liten, tunn och lättläst bok. Den har ett tydligt avskalat språk, men budskapet är tydligt. Den är både roande och oroande och jag tackar flera gånger min lyckliga stjärna att jag bor i ett anonymt hyreshus. Boken är skriven under pseudonym vilket av naturliga skäl gör det hela än mer intressant. Under läsandets gång får jag av någon anledning en stark känsla av att jag vet vem som skrivit boken. Och när det sedan visar sig att denna person är utgiven av samma förlag som Hans Koppel känner jag mig rätt förvissad om att jag har rätt. Läs boken och gissa du med!

Prag var fantastiskt! Staden är vacker och trivsam. Tempot lugnt för att vara en storstad och det tilltalar min annars rätt stressade själ. Och dessutom har jag hunnit läsa. Ja, till och med mer än jag hade trott att jag skulle göra.

"Hey Dolly" av Amanda Svensson läste jag för en tid sedan. Detta är den blott 20 år gamla Svenssons debutroman. Den handlar om Dolly, som bor i Malmö och som tycker knark är sexigt. Hennes pojkvän heter Mårten och irriterar henne. Hennes bäste vän heter Marwin. Marvins största utmaning är att få Dolly att leva i verkligheten. Väninnorna till Dolly verkar ha en inbördes tävling om vem som har skevast självbild. Och rockstjärnan. Är det bara Dolly som ser honom? 

En lättläst och för stunden trivsam roman att drömma sig bort i. Språket svänger och mitt älsklingscitat är "Min förkärlek för fula ord orsakar ibland dålig stämning på släktkalas." Spännande att läsa en roman skriven om och av en ung tjej. Och det lär inte bli den sista om jag får gissa.

Åh, idag ska jag hämta fyra böcker på biblioteket som jag har reserverat. Och jag har redan bestämt vilken jag ska börja att läsa. Det är som att få en fin present att hämta ut de där böckerna tycker jag. 

"Mitt rätta jag" av Pernilla Glaser är historien om Nicke. Historien tar sin början när hustrun kommit på ytterligare en av Nickes otroghetsaffärer och därför slagit sönder hans ovärderliga leksakssamling. Därefter kommer de personliga katastroferna slag i slag och Nickes liv kommer aldrig att bli sig likt igen. Men någon gång måste det väl vända. Eller?

Hm, nja, ingen bok som jag kommer att minnas något längre tag. Den beskrivs ibland vara "rolig", men jag tycker bara att den är tragisk och jag bara undrar när "karljäveln" tänker växa upp. Den är lättläst, men dessvärre knappt underhållande för stunden. Och jag undrar om någon annan än just Pernilla Glaser skulle ha fått den utgiven över huvudtaget.

Idag är det molnigt i Skåneland och frågan är om det inte kommer att börja regna också. Med risk för att låta som "gammfolket", så skulle det behöva komma lite regn nu. Våra blomrabatter är snustorra och det är ett evigt maratonlopp med vattenkannan för att tillgodose alla rosorna med vatten. Men så de blommar! Fantastiskt rikligt och vackert!

Nåväl med detta ostadiga väder känns det lockande att bara ligga på sängen och läsa. Eller kanske sitta i mysfåtöljen med benen uppe på fotpallen. Eller kanske baka något gott med boken i öronen istället? Hur som helst ska jag först blogga färdigt.

"Ur vulkanens mun" av Helena von Zweigbergk handlar om Anna och Mats, som tillsammans med sina två barn åker på en veckas semester till Sicilien. Deras relation är fylld av sur- och bitterhet, som håller på att förgifta hela familjen. Semesterveckan är ett försök att bryta trenden, men utgången är oviss. Allt eftersom veckan framskrider ökar spänningen i relationen, allt medan barnen ser framemot fredagsutflykten till Etna.
 
En lättläst, men ångestfylld bok att läsa. Jag får fysiskt ont i magen av att läsa om dessa två människor, som strävar efter att vara någon som den andre förväntar sig att man ska vara. Jag mår dåligt över hur illa barnen far. Jag får än en gång vatten på min kvarn hur bitterhet kan förgifta relationer, och hur viktigt det är att försöka kommunicera på ett moget sätt. Jag tycker också att Anna och Mats skulle ha lagt pengarna på familjeterapi istället för en veckas charterresa till "helvetet". En perfekt bok att bokcirkla om! 

Ibland är det seeeegt , seeeegt, seeeegt att läsa ut en bok. Men det händer inte så ofta som tur är. Mina förväntningar var höga och därför gav jag inte upp. I efterhand önskar jag att jag hade gjort det.

"Myrrha" av Ulrika Kärnborg handlar om Hannah, som arbetar som piga i det viktorianska England. Där möter hon Arthur, som är av högre klass, men som har ett avvikande intresse för arbetarkvinnor och smuts. Deras möte är början på en livslång relation mellan "slaven" och "härskaren" kantat av dominans och underkastelse.

"Myrrha" (går numera under namnet "pissmyrrha") är det i särklass tråkigaste och ointressantaste bok jag läst på åratal. Jag kan i efterhand inte komma på en enda sak som var bra med den. Möjligen då att den till slut faktiskt tog slut.